måndag 17 september 2007

Du är kall, så jävla kall!

Jag och Martin var ute i skogen och vandrade lite igår. Converse-skor rekommenderas inte att vandra i när det regnat en massa. Sju kantareller hittades. Jag har absolut inga svampögon, de stod Martin för. Skoj var det i alla fall. Snårigt och jävligt. Till kvällen var jag hemma hos Anna och umgicks med henne och herr M. Vi degade framför TVn, vilket var ganska skönt ändå. Jag kan i alla fall inte den där reklamen utantill. Jag kollar liksom inte på TV alltför ofta. Kom i säng runt 12 inatt tror jag. Gick upp vid halv nio idag. Sedan har det blivit inköp av nya skor. Tre par för att vara exakt. Nu kanske jag klarar mig ett halvår eller så. Fattig blev jag dock. Spons mottages tacksamt. Ingen träning blir det idag heller. Fortfarande inte kry i hals och näsa. Feber också kanske. Jag vill hem till Hyttan igen nu. NU NU NU! Puss o kram!
På tal om annat. Patetiska, fega jävla kräk finns det gott om. Jag förstår inte att det skall vara så förbannat svårt att bara säga som det är. Vet inte vilket som är värst egentligen. De som bara slutar höra av sig utan förklaring eller de som låtsas som att allt är bra och sedan skickar ett fegt sms tre dagar senare med någon kass bortförklaring. Äh, kräk både och. Fega sådana. Jag är kall, så jävla kall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar