lördag 13 februari 2010

Ingen vet någonting.

Idag kände jag en större närvaro i min presentation av min lektion, än vad jag gjorde igår när jag stod där och allt var som i en dimma. Idag kunde jag under tiden reflektera över det som hände, och till och med ändra lite i min plan över lektionen. Det går ju faktiskt att lägga till saker. Det är ju ingen som vet vad jag ska säga mer än jag själv. Och det är ju ingen som märker om jag tappar bort någonting eller glömmer någonting jag skulle säga. Mer än jag själv då, men det kan ju vara tillräckligt påfrestande. Att veta att jag faktiskt glömde säga den där meningen. Det är jävligt roligt det här. Spännande. Det är galet hur mycket jag har lärt mig om mig själv under de här dagarna. Jag är så troligt tacksam att jag får göra den här resan. Den här resan i mig själv. Jag njuter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar