fredag 4 juni 2010

Intressant resa

Tågbiljetten upp till Stockholm var bokad och betald, sedan dök det upp en möjlighet till annat färdsätt, så istället blev det bil upp till Stockholm. Jag hade tänkt att ägna tiden på tåget åt att läsa en bok som jag så gärna velat läsa mer i, men det var väl meningen att den tiden istället skulle spenderas i en bil. Helt rätt val. Bilresan blev intressant och mycket givande, med diskussioner om det som sker mellan himmel och jord och kanske någonstans där utöver också. Bra att få höra och diskutera olika infallsvinklar. Tog sedan en snabb lunch med Emelie på stan innan jag begav mig till Östermalms IP för att hämta ut min nummerlapp inför morgondagens Marathonlopp. Sedan var tanken att jag skulle hem och ladda mobilen, träffa Rebecca och hinna in till pastapartyt någon gång runt 19, men den tanken slogs bort och ersattes av det som jag önskat tidigare, nämligen att få läsa lite i den där boken. Dessvärre fick någon mista sitt liv för att den skulle bli prioriterad. Min resa mellan Stockholms Central och Solna tog idag närmare tre timmar, till följd av en olycka precis innan Solna, där minst en person miste sitt liv. Intressanta upplevelser och iakttagelser av ett par timmar på ett tåg. Först och främst var det några barn som lät väldigt mycket, vilket såklart irriterade väldigt många människor - några flyttade sig till en annan del av vagnen och en dam gick fram och påpekade att det var irriterande att barnen lät så mycket, för så skulle nämligen aldrig hennes barn göra! Mamman till barnet blev lätt irriterad mot damen och sa åt henne att hon borde vara lycklig för det då! Efter ett tag gick mamman fram till damen och sa "Han har faktiskt en grav hörselskada, så det är svårt att få honom att inte skrika!". Damen blev tyst, en stund i alla fall. Sedan blev samma dam en stund senare kissnödig, och gapade ut x antal gånger i tåget att det faktiskt måste finnas någon annan som också är kissnödig. Hon började även ringa fram till tågföraren (som för övrigt nog mådde rätt dåligt efter att ha kört på tre personer) och beklaga sig över att det inte fanns någon toalett. En stund senare ser alla i vagnen denna dam sitta och kissa i en plastpåse, som en för henne okänd dam står och håller i. Undras om hennes barn brukar göra så? Jag fick i alla fall tre fantastiska timmar till att reflektera och att läsa och titta på hur folk beter sig. Ett och annat leende delade jag ut också, och mottog ett par också. Folk pratar med varandra när de spenderar tillräckligt lång tid med varandra, men vad är vi rädda för? Vi ska ju alla möta samma öde en vacker dag.

Tack för två fantastiska resor.

Och min nummerlapp är uthämtad. O jag fick lite mental träning genom tre timmar på ett pendeltåg. Tålamod Therese, tålamod.

1 kommentar:

  1. Tänk att se något positivt i den sitautionen, stort!

    SvaraRadera