fredag 24 december 2010

Gåvor.

Det finns egentligen inte så mycket att säga om julen. Jag skulle kunna skriva ett bittert inlägg om all hysterisk julkonsumtion. Eller om ångesten och det dåliga måendet som drabbar den som inte kan köpa julklappar, eller den som inte har råd att köpa julklappar. Eller de kommentarer någon får som väljer att inte köpa julklappar alls. Men nej...

Istället ska jag skriva något om gåvor och om att ge för att ge, att ge utan att räkna med att få någonting tillbaks. Och gåvor som tas emot utan känsla av tacksamhetsskuld.

Det finns många typer av gåvor - hjälp, kunskap, materiella ting, kärlek - och alla är där för att dela med sig av till de som behöver.

Jag har en vän som tycker om att ge mig saker, men som också gärna påpekar hur gärna han vill ha någonting tillbaka av mig. Genom att hela tiden påpeka avsaknaden av givande tillbaka försöker han skapa dåligt samvete hos mig. Jag förstår hans sätt att tänka och reagera, men han tycks dock inte förstå mitt, trots att jag förklarat det för honom gång på gång.

Att ge för att ge kan göra att jag blir utnyttjad, men det är faktiskt inte mitt problem. Det är mer synd om den som måste utnyttja istället för att genuint uppskatta någon eller något.

Jag begär ingenting.
Jag ger av mig själv och det jag har.
Vissa tar för att ta. Andra tar det de vill ha och lämnar resterna kvar.

Jag är det enda jag har att ge.

Dela med dig av det du har. Tid är gott nog. Kärlek. Bara en tanke.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar