onsdag 9 februari 2011

Avanmäld.

I år blir det inget Stockholm Marathon för mig.

Varför? Varför inte?

Jag kan lista en massa grejer som får mig att låta bli, och säkert minst lika många grejer som får mig att inte låta bli. I slutändan kommer jag nog fram till att jag bara är rädd för att misslyckas, eller att jag inte vill förstöra den bilden jag har av förra årets lopp. Eller för att jag vill plåga mig själv med en avanmälan, ett misslyckande, samtidigt som det är precis det jag lärt mig att hantera under de senaste snart två åren. Att hantera misslyckanden, att inte gräva ner mig och få ångest över att jag inte gjort mitt bästa.

Jag har inget svar på varför jag avanmält mig mer än att jag är lat och omotiverad till att springa, som i och för sig är upp till mig att styra upp. Jag vet ju precis hur jag ska göra.

Ord begränsar verkligheten. och hela livet är ett Marathon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar