tisdag 17 maj 2011

Vad är det som händer i mitt huvud?

Jag kan utan problem stå och hålla i sex föreläsningar per vecka inför de människor som vill ha hjälp att gå ner i vikt. Idag utsatte jag mig själv för en situation utanför mitt arbete och mina vanliga ramar, där jag skulle göra i princip samma sak som jag gör med mitt jobb, fast ändå inte.

Berätta kort om dig själv och din bakgrund. Håll en presentation på max 5 minuter om valfritt ämne.

För det första så är jag inte helt okej med att sätta titlar, identifiera via yrke, social status osv, jag är jag och det räcker för mig. Sedan har val i mitt liv gjort att jag hamnat där jag är idag, men jag tycker att det är mer relevant vart jag är på väg än bakgrunden till det jag gör idag. På något sätt så ska ju allting ha haft en mening och ett beslut ska helst ha lett till ett annat.

Så vem är jag?

Brinner för hälsa. Hälsa som i välmående, personlig utveckling, förändringsprocesser, attitydförändringar, leva i nuet, personligt ansvar, bra mat, träning, sömn, relationer, kärlek. Vad som helst som får oss att må bra i oss själva. Jag är en jävel på att sprida ut tankefrön, att ifrågasätta, att provocera, att plocka fram styrkor som människor inte trodde de hade, starta tankeprocesser och förändringsprocesser som gör att människor ifrågasätter sig själva och utvecklas i en rasande fart. Lite som att placera ett brinnande vedträ nära ett glödande, så att glöden flammar upp till lågor. Bara genom att motivera lite i rätt riktning. Det är vad jag brinner för. Motivation. Inspiration. Personlig utveckling. Att människor går från tanke till handling och att de kan må bra i beslut de tar, ansvara för dem, stå för konsekvenserna. Öka medvetenheten. Närvaro. Minska stress. Inse att allt förändras, vare sig vi vill eller inte. Acceptera situationer som vi inte kan påverka. Njuta av det som är. Livet. Jag brinner för livet. För hela människan.

Hur förmedlar jag det med ord som folk ska förstå? Påbörjade en civilingenjörsutbildning, jobbade som transportsamordnare, receptionist, styckade kyckling, reste lite, gick ner i vikt, gick upp i vikt, lagade mat, gick ner i vikt, pluggade till kock, läste näringslära, matlagningskemi, lärde mig att ordna ceremoniella måltider, företagsekonomi, drog utomlands ett tag, funderade på livet, anmälde mig till Stockholm Marathon, började jobba mer med mig själv och personlig utveckling, utmanade mig själv ännu mer, startade eget, jobbar med hälsocoaching, hoppade på en utbildning för att bredda mig ytterligare, motivera och inspirera människor till förändringsprocesser och personlig utveckling. Jag är det jag gör.

Det är det där. Att sätta en titel, en roll, en begränsning på mig själv. Svårt.

Jag funderade och vände kroppen och själen ut-och-in för att komma på vad jag skulle hålla min presentation om. Mat? Surdeg? Marathonlöpning? Träning? Ska jag välja något tråkigt och få det att bli intressant och inspirerande eller bara välja något jag brinner för? Vad brinner jag för?

Det blev fem minuter om drömmar, att nå det ouppnåeliga, att ha drömmarna som drivkraft för att nå delmål och mål, att motiveras, att dras in i en positiv spiral, att jobba med sina tankar, att leva i nuet, att inse sin egen potential. Levande helt enkelt. Utvecklande, då jag mer eller mindre höll på att backa ur innan jag ens gjort ett försök på en presentation. I mina vardagsliga situationer så kan jag känna tillit till tiden och till mina medmänniskor som gör att livssituationer blir hanterbara. Här valde jag att känna tillit till mig själv, att jag skulle klara av det här.

Tillit till tiden. Tillit till mig själv. Det är vad som behövs.
Resten löser sig alltid. Det blir ändå aldrig som man tänkt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar