fredag 17 juni 2011

Innan jag kände dig.

Här blev jag den jag är. Här kommer jag förbli. Här har jag längtat bort. Här har jag känt mig fri. Här har jag blickat framåt, men ofta tittat ner. Jag är nog inte det du drömmer om, men jag är det du ser.

Jag har blivit vald av andra. Det är min hemlighet. Den ena saknar känsla, den andra ödmjukhet. De hade något gemensamt, jag blundade för det. Jag har alltid hållit hårt om de jag inte orkat med.

Jag har skrivit mina regler - ingen fick ändra på dem. Jag tog första bästa vägen ut, när någon bad mig tänka om. Det kanske kommer kännas, det rår jag inte för. Jag skulle inte ens vara hälften utan det jag gör.

Du har ditt eget facit för rätt och för fel. Du kanske bär på en massa saker. Jag förstår en liten del. Hade du någon innan? Vill du ha någon sen? Ja, jag vill säga att jag älskar dig, men det är för tidigt än.

Jag hade slutat prata. Jag var så van och stänga av. Du frågade vem som förstört dig och jag gav dig inget svar. Jag tog allting för givet, det var något fel på mig. Jag måste varit någon annan innan jag kände dig.

M. Horn

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar