söndag 14 augusti 2011

Att växa upp och bli seriös?

Är det att göra som alla andra?
Att passa in i mallen, i boxen, att inte sticka ut, att inte göra sånt som sticker i andras ögon?
Räcker det inte om jag är öppen och ärlig mot mig själv och andra?

Jag hörde om ett par som skulle vänta med att göra saker tills de gått i pension, för de pengar de sparat ihop. Hon hade dött inatt.

Vad väntar vi på? Jag väntar inte. Jag går all in varje dag.
Möjligheter dyker upp hela tiden, det gäller bara att våga, att chansa, att ta vara på dem.

Vi kan välja om, göra om, ändra oss.
Och vi har rätt att misslyckas - eller bara se misslyckanden som lärorika erfarenheter.
Och se möjligheter istället för problem. Att flytta fokuset från det omöjliga till vad jag faktiskt kan och vill göra. Jag kan springa en mil otränad, det tar bara lite längre tid.

Människor är snabba att döma andra. Problemet ligger hos den som dömer.
Se det vackra i varje människa, i varje situation, i varje möjlighet, i varje utmaning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar