söndag 25 oktober 2015

Livet.

Jag har länge känt att jag behöver skriva av mig, men vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. Jag blev klar med min personlig tränare-utbildning i början av maj, och i samma veva bytte jag arbetsplats. Det har varit mycket för mig, och för länge. Jag har dragits med orkeslöshet och ont i foten alldeles för länge. På jobbet har det varit på tok för lugnt, innan allt blev kaos. 

Jag såg fram emot mina tre veckor av välbehövlig semester i augusti, men dessa veckor ledde bara till mer trötthet. De där veckorna på Gran Canaria som skulle spenderas i löparskorna, blev veckor i horisontellt läge på grund av foten. Vila sig i form fungerade väl rätt bra fram till för fyra veckor sedan när jag genomförde Berlin Marathon. Jag tog mig runt, det var roligt och det gick för lätt. Men vidrigt ont i foten efteråt. 

Ordinerad vila, cykling och balansplatta. Vila är jag bra på, det enda jag gör. Konstant trött, sover minst tio timmar per natt, och all vaken tid präglas av yrsel och huvudvärk. Jag tog mig iväg till gymet i onsdags, efter att jag suttit ombytt i fyra timmar. Jag cyklade 30 minuter och kände mig rätt tillfreds efteråt. I alla fall tills yrseln och huvudvärken kom tillbaka. 

För tre veckor sedan startade jag upp en löpkurs för nybörjare (Löpning från noll). De är så sjukt duktiga och jag är så himla imponerad av dem. Perfekta löpsteg. Själv cyklar jag bredvid. 

Imorgon ska jag till jobbet igen efter att jag varit hemma med mig själv, yrseln och huvudvärken sedan en och en halv vecka. Hur det kommer gå? Ingen aning, men det är väl bara att gilla läget och fortsätta förneka hur dåligt jag mår. Det gör ju i alla fall sjukvården. 

Puss. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar